Politiker lovar fler solreformer
Hur ser vi till att den strålande utvecklingen för solelen fortsätter? Det var frågan när Solelkommissionen bjöd in politiker och näringsliv till ett lunchseminarium den 28 mars.
2018 var ett bra år för solelen – den svenska solcellsbranschen omsatte över 2 miljarder kronor och över 10 000 solcellsanläggningar installerades. Men hur ska den positiva trenden kunna fortsätta? Många politiska förslag på regelförbättringar ligger i malpåse och det är oklart vad som kommer att hända med investeringsstödet för solceller framöver
Först ut på seminariet som lockat drygt 70 åhörare var representanter från fastighets- och energibranschen. Magnus Ulaner, miljöchef HSB Riksförbund, var tydlig med vilken fråga han vill att politikerna tar tag i snarast.
– För bostadsrättsföreningar är det mycket viktigt att kunna producera solel på det mest gynnsamma taket och sedan kunna använda den i alla byggnader i föreningen. Därför är det viktigt att kunna bygga interna nät även på bostadsfastigheter, vilket idag hindras på grund av lagstiftningen om nätkoncession. Det vill vi se ändrat.
Johan Öhnell, ordförande i Solkompaniet och ansvarig för Solelkommissionen, lyfte fram att solelboomen verkligen kommit igång. Under 2018 övergick fastighetsbolag och kommuner till att bygga solel i stor skala istället för enstaka installationer.
– En reform som är utredd och väntar på beslut är att bredda skattereduktionen till andelsägd el. Självklart ska de som inte har egna tak kunna bygga solel tillsammans i en solelpark, för att täcka sin egen förbrukning, den reformen hoppas jag beslutas redan i år.
Maria Richtnér, strategichef på Telge Energi, lyfte fram att deras kunder tvekar på grund av att solcellsstödet kapades i M- och KD-budgeten i höstas.
– Vi ser en stor inbromsning i kundernas vilja att skriva på offerterna. Sedan är ansökningsprocessen kring solcellsstödet inte enkel, vi får mycket frågor kring det. En sol-ROT på fakturan skulle vara välkommet.
Magnus Ulaner, HSB, tryckte också på att det inte är bra att det nu igen byggs upp en kö för investeringsstödet.
För de stora fastighetsägarna som vill satsa på solceller är det skattereglerna som ställer till bekymmer, för anläggningar på över 255 kW gäller nämligen full energiskatt, vilket Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, framhöll.
Sedan fick de energipolitiska talespersonerna från S, C och MP svara på hur villkoren för solelproducenter ska förbättras. De var också överens om att arbetet med att förenkla lagstiftning och regler måste fortsätta. Punkt 24 i överenskommelsen mellan partierna lyder ”Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk” och nu har arbetet påbörjats med att göra konkret politik av formuleringen.
Lorentz Tovatt (MP) avslöjade att ett besked om nivån på investeringsstödet kommer snart.
– Vi förhandlar budgeten just nu och har noterat den stora efterfrågan. I ett inledande skede hade vi en hög stödnivå för att få upp intresset. Nu är det kanske rimligt att sänka den.
När det gäller frågan om att kunna flytta el mellan olika fastigheter, menade Patrik Engström (S) att den måste kunna lösas.
– Det blir konstigt om vi inte tar den lågt hängande frukten. Och den här frågan är viktig för att vi ska kunna ta avgörande steg framåt.
Avslutningsvis konstaterade Johan Öhnell, Solkompaniets ordförande, att politikerna är positiva till de förslag som Solelkommissionen driver, vilket bådar gott för framtiden.
Läs Solelkommissionens debattartikel om att besked om solcellsstödet behövs